Historia

Hur temperaturen fick sina tal

Temperatur känns självklar i dag. På 1700-talet var den allt annat än det: instrumentmakare och vetenskapsmän höll fortfarande på att avgöra vad referenspunkter och tal skulle betyda.

Tidslinje

Från termoskop till standardskalor.

Tidiga instrument kunde visa att något var varmare eller kallare utan att ge det ett allmängiltigt tal. Reproducerbara fixpunkter och standardiserade skalor ändrade på det.

tidigt 1700-tal

Rømer och Newton föreslår reproducerbara skalor

Ole Rømer använde reproducerbara referenspunkter, bland annat en saltvattenblandning; även Isaac Newton experimenterade med fasta temperaturpunkter. Deras arbete bidrog till att göra termoskop till kvantitativa termometrar.

1724

Daniel Gabriel Fahrenheit publicerar sin skala

Fahrenheit, en instrumentmakare född i Polen som verkade i Nederländerna, påverkades av Rømer och blev känd för mycket reproducerbara kvicksilvertermometrar. Hans skala använde till en början fryspunkten för en saltlösning nära noll och en referens för människokroppen nära 96; senare standardisering lade fast vattnets fryspunkt vid 32 °F och kokpunkt vid 212 °F under standardförhållanden.

25 dec. 1741

Celsius använder sin egen 100-gradiga skala på juldagen

En historisk redogörelse för Anders Celsius arbete anger juldagen 1741 som den första dokumenterade användningen av hans egen 100-gradiga skala vid observatoriet i Uppsala.

Julkuriosa: skalan som vi i dag förknippar med Celsius kom in i hans observationsjournal på juldagen — före hans berömda publikation 1742.
1742

Anders Celsius publicerar en hundragradig skala — upp och ned enligt dagens konvention

Celsius definierade två reproducerbara punkter för vatten med 100 grader emellan, men hans ursprungliga riktning satte 0 vid kokpunkten och 100 vid fryspunkten.

1743

Jean-Pierre Christin använder den moderna riktningen

I Lyon vände Christin på den hundragradiga skalans riktning så att vatten frös vid 0 och kokade vid 100. Den riktningen blev den ordning vi känner i dag.

1848

William Thomson föreslår en absolut termometrisk skala

Den blivande Lord Kelvin publicerade On an Absolute Thermometric Scale och placerade nollan vid temperaturens fysikaliska nedre gräns i stället för vid en godtycklig vattenreferens.

1948

”Grad Celsius” blir det officiella namnet

Internationella kommittén för mått och vikt valde ”grad Celsius” bland konkurrerande namn, och den 9:e Allmänna konferensen för mått och vikt antog det också.

2026

Gallieraskalan specificeras formellt

Version 1.0 fastställde formellt Gallieraskalan den 18 augusti 2026 med TG = 2TC. Version 1.1, utgiven den 21 augusti 2026, gjorde jämförelsen av upplösningen i heltal uttrycklig. Version 1.2, utgiven den 24 september 2026, bevarade definitionen och lade till samordnade auktoriserade översättningar. Version 1.3, utgiven 14 november 2026, utökade specifikationen till 36 språk.

F
Fahrenheit

Instrumentmakare i första hand, skalskapare i andra.

Daniel Gabriel Fahrenheit (1686–1736) föddes i Danzig (i dag Gdańsk) och arbetade som tillverkare av vetenskapliga instrument i Nederländerna. Han blev ledamot av Royal Society 1724.

Varför Fahrenheit var viktig

Bedriften var inte bara att välja tal. Fahrenheits kvicksilvertermometrar var så reproducerbara att mätningar gjorda med olika instrument stämde överens betydligt bättre än med många tidigare apparater.

Varför 32 och 212?

De välbekanta moderna punkterna för vatten är 32 °F för fryspunkten och 212 °F för kokpunkten vid normalt atmosfärstryck, vilket ger 180 Fahrenheitgrader mellan dem. Tidigare versioner av Fahrenheits kalibrering använde andra fixpunkter, bland annat en saltvattenblandning och människans kroppstemperatur.

C
Celsius

Ja, Celsius gick ursprungligen åt andra hållet.

Anders Celsius (1701–1744) var svensk astronom och professor vid Uppsala universitet. Han hade jämfört termometrar och väderobservationer i åratal innan han föreslog sin egen skala.

Ursprunglig riktning

I Celsius system från 1742 var kokande vatten 0 och frysande vatten 100. Det låter märkligt i dag, men det var inte unikt: även andra tidiga skalor gick i riktningar som dagens användare skulle tycka är bakvända.

Idén som bestod

Det bestående bidraget var användningen av två reproducerbara referenspunkter för vatten, uppdelade i 100 lika stora intervall, tillsammans med noggrann hänsyn till tryckets inverkan på kokningen.

K
Kelvin

Från mänskliga referenser till fysiken själv.

Kelvin löste ett annat problem. I stället för att välja en bekväm vardagsnolla förankrar den skalan i absoluta nollpunkten. Intervallstorleken är densamma som hos Celsius.

Absoluta nollpunkten

0 K är den fysikaliska nedre gränsen för termodynamisk temperatur. Det motsvarar −273,15 °C och därmed −546,30 °G.

Inget gradtecken

SI-enheten är kelvin, symbol K, inte ”grad Kelvin”.

Annat syfte

Galliera föreslås uttryckligen inte som ersättning för kelvin inom termodynamik eller metrologi.